Reseberättelse, Del 1

Nu så, vår resa började med att vi flög till Rhodos. Flygstolen dit och hem var det enda vi hade bokat innan. 
Sen hade vi kollat upp en del öar vi ville åka till. 
Vi landade på Rhodos runt 12 på dagen och åkte direkt med lokalbussen in till stan för att ta reda på när första färjan skulle gå till ön Santorini. Vilket borde varit lätt men alla visade oss åt olika hamnar så vi gick väl i nån timme innan vi tillslut hittade rätt. 
Sen däckade vi på en strand eftersom båten skulle gå 01 på natten. Och platsen där färjan skulle gå ifrån tyckte vi var helt okej på dagen. Dock var det inte lika mysigt att gå typ 700 meter på en helt öde väg med båtvrak omkring sig mitt inatten utan en enda lampa.. När vi väl kom fram satt dessutom flera båtchaufförer och drack massa sprit. 
Men vi tog det hela lugnt när vi började se fler backpackers och blev vänner med ett par. 
 
 
Efter en försenad båttrip kom vi fram till Santorini. Santorini ligger brecis bredvid en vulkan varpå de hade svarta stränder, så kallade black beaches. 
 
 
 
 
 
Vi åkte även på en trip till vulkanön:
 
 
 
 
 
På den här utflykten mötte vi även världens gulligaste par från Kalifornien. Rachel och Alan som var urgulliga och tog med våra väskor tillbaks till hotellet då vi forsatte vidare på trippen för att bada i varma källor osv. 
det var även på den här trippen som vi red åsna och Tove upplevde sin största dödsskräck någonsin enligt henne själv. Haha. 
Det hände då hennes åsna var en av fem i ledet som var bundna ganska tätt med varandra. Min däremot gick helt för sig själv där framme. Hur som helst snubblade åsna nr 1 och Tove som satt på åsna 3 var helt säker på att alla åsnor skulle ramla ihop i en hög med dom i mitten. Alternativt att åsnorna längst bak skulle bli rädda, börja busa och "råka hoppa över kanten", som i det här fallet var en ca 1,20 meter hög mur medans åsnornas ben var ca 80-90 cm. Haha, men är man rädd så är man. Och det stupade ganska rejält på sidorna så hennes skräck är ju helt okej för en som är rädd för allt vad hästar och åsnor heter. 
 
 
Efter Toves skräck åkte vi mot staden Ia som ligger högst upp på santorini och som har en väldigt känd solnedgång. 
 
Fortsättning följer! :)
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0